Hej Kär vän!

Jag är ZenmästarSork Zen

Men en gĂĄng för länge sen

var jag bara

Sork Sen

som likt en ensam ton i den stora Omedvetenhetens skara 

ständigt upprepade verser i offrets och förövarens sĂĄng

argsint, sorgsen, förtvivlad, ensam  - pĂĄ en och samma gĂĄng 

Ja, pĂĄ den tiden var jag en av dem som mestadels, pĂĄ nĂĄgot vis

befann mig nĂĄgonstans i en grĂĄskalig livkris

Mitt i en form av storm där jag omedvetet använde de gamla strategierna "fight, flight eller freeze"....

Ja, inte sällan drogs jag med i ett högst tragikomiskt spel

som grundar sig pĂĄ att nĂĄgon annan alltid gjort nĂĄgot fel

Alla som deltar ägnar sig därför villigt ĂĄt att brĂĄka, kritisera och klandra 

Alla de som de kallas "andra"

Visserligen har alla och envar som deltar alltid rätt i sin kritik, sĂĄklart

Ja, för inga deltagare i det där spelet kommunicerar varken särskilt smart

eller tydligt och klart

Men mycket mening finns förstĂĄs i  det ändĂĄ

Och så här i efterhand kan jag förstå

att jag där och då

lärde mig nĂĄgot viktigt som handlade om att fĂĄ

djupare kontakt

Med en slags inre och lĂĄngt intelligentare Makt 

 jag där och dĂĄ

ännu inte fullt ut lärt mig att koppla in mig på

Helt enkelt, superintelligensens kommunikationsmagi

Därför var det inte konstigt att jag inte kunnat känna mig fredlig, lycklig och fri...

Nej, som fastnaglad av egots maktlösa makt och ensamhet

kunde jag bara ana att det nĂĄgonstans fanns en bättre verklighet

Men där och dĂĄ trodde jag förstĂĄs att den mest handlade om

att bli rik

och unik

som ett troll

erövra yttre makt och kontroll

​
 

liksom skäll, ilska och  gnäll

Att bara visa mig känslig, mjuk, öppen och snäll...

och  hĂĄlla min päls ren och len

Tyckte jag dĂĄ var samma sak som att visa mig svag och klen...
 

​

Om den gången för länge sen

​

© 2020 av Sagoskeppet.se